Bookmaking historia

Bookmaking i kulturen Spelande och dobbleri har varit ett ständigt återkommande tema i både litteratur och film. Ett tacksamt ämne att skildra förstås och internationella casinomiljöer inbjuder till intriger och skumraskaffärer med dess inslag av dekadens, stora pengar och suspekta karaktärer som möts över roulettebord och kortspel där natt och dag omärkligt glider in i och ut ur varandra.

Lite mer Bookmaking historia!

En av senare års största filmer på temat är förstås Casino, där Martin Scorsese regisserat filmatiseringen som bygger på en roman av Nicholas Pileggi. Händelserna i filmen och boken har till stora delar verkliga förebilder och avhandlar hur maffians fingrar grävs djupt in i casinovärldens Las Vegas, vilket får långtgående konsekvenser för alla inblandade.

Pengatvätt och drömmen om snabba pengar är andra drivkrafter som drivit både verkliga och fiktiva karaktärer till casinon och vadslagningsmiljöer genom alla tider. Casino kulturen är dock inte något unikt för Las Vegas, även om ökenstaden med dess neon och konstgjorda känsla ofta får stå modell för spelandets moderna historia.

Även i Europa har casinon en lång historia av skildringar i litteraturen. En av de främsta och mest febriga konstnärliga framställningarna i skönlitterär form står den litteräre giganten Dostojevskij för i sin korta men intensiva roman Spelaren. Den beskriver stämningar och livsöden hos några ryska roulettspelare som kastar sig mellan olika casinon i Europa och mellan hopp och förtvivlan i takt med att deras besatta spelande ställer hela deras liv på spel. Detta utspelades alltså redan på 1800-talet och visar med all önskvärd tydlighet att spelandet varit en central del i vår europeiska kultur långt innan dagens sportspel och nätpoker gjorde sitt intåg. Extra kittlande under läsningen av Spelaren är vetskapen om att Fjodor Dostojevskij själv skrev romanen på bara 26 dagar, jagad av skulder som han var tvungen att befria sig ifrån för att undvika personlig konkurs. Genom att leverera ett nytt manus till sin förläggare skulle han klara sig undan de mest akuta ekonomiska svårigheterna. Dessutom var författaren under perioder av sitt liv själv en hängiven spelare och berättelsen som utgör Spelaren bygger till stora delar på egna erfarenheter.

I Sverige har exempelvis Per Hagman genom flera av sina romaner rört sig kring fascinationen för de Sydeuropeiska casinon som genom åren varit spelplats, i dubbel bemärkelse, för societeten och utgjort mötesplatser för diverse spektakulära existenser från olika länder och bakgrunder.

Omvänt har kulturella personligheter använts som förebilder för lotteriformer. Länge var Bellmanlotten en klassisk nummerlott som hade sina stadiga köpare varje vecka och var en populär presentlott. Spel och dobbel är som synes tätt sammanflätade med samhället, oavsett om det sker i gråzonen mellan lag och brottslighet, eller som en del av kulturen.